Sju raka förluster, hur vänder vi trenden?

Laget i mitt hjärta, Leksands IF, har förlorat sju matcher i rad, samtliga matcher den här säsongen, och självklart är det ett bekymmersamt läge. Vi ska dock inte glömma att det är långt kvar, det hinner vända, men det gör ju inte det av sig själv.

Så vad ska vi göra för att vända detta? Det första vi inte ska göra är att sparka folk till höger och vänster. Vi har väldigt mycket att vinna på att inte betala lön till spelare som inte spelar.

Efter matchen mot LHC tycker jag mig se att vi har en trupp som spelar väldigt bra tillsammans, men det brister på några få punkter.

  1. Vi lyckas inte få in pucken i mål. Spelet fram till mål fungerar bra, vi etablerar oss i anfallszon, vi får pucken på mål, men vi får inte in den. Det skulle kunna bero på att ingen är framför mål och grottar, men jag är inte säker.
  2. Vi släpper in mål för lätt. Vi stoppar anfall i mittzon ganska effektivt, men så fort LCH tar sig in i anfallszon är risken stor att det blir mål. Det är lätt att skylla på Oscar Alsenfelt här, men det tycker jag är orättvist. Det är LHCs andra- och tredjespelare som får komma fri, vilket ger alldeles för mycket passningsalternativ. Här måste vi jobba hem hårdare, även anfallsspelare.

Får vi de här två punkterna att fungera, vilket jag inser att det är lättare sagt än gjort, så tror jag vi kan vinna matcher. Ikväll spelar vi mot Örebro, och här tror jag faktiskt vi kan vända trenden. Det gäller bara att fokusera, och fortsätta kämpa, så ska nog det här gå bra.

Foto: Anton Rooth (twitter)

Pausgymnastik för datanördar (och andra)

När jag började jobba som personlig tränare hade jag en bild i huvudet att ständigt befinna mig på ett gym i snygga träningskläder, där jag själv hinner träna en hel del mellan mina egna kunder. Ett aktivt jobb där kroppen får mycket extra rörelse under arbetsdagen – perfekt, tänkte jag. Men då glömde jag den lilla parentesen att jag främst jobbar med personlig träning online.

Så vad gör jag? Jo, jag sitter och jobbar hemifrån på datorn i mina gråa mjukisbyxor från tidiga morgon till sen eftermiddag som vilken annan datanörd som helst. Visst har jag mina kunder jag möter upp med nu som då på gymmen också, men allt stillasittande framför datorn bara ökar och jag, den personliga tränaren, får problem med stel nacke medan jag skriver ut program som ska förbättra hållningen och motverka stel nacke för min kund som sitter mycket i jobbet. Rätt så komiskt, eller hur?

Men för att må bra och inte känna mig stel som en 100-åring när jag är färdig med min arbetsdag, så försöker jag komma ihåg att hålla korta pauser nu som då under dagen. Ett simpelt program som inte tar längre än en minut och passar vilken datanörd – eller personlig tränare – som helst.

1 minuts-pausgymnastik för datanördar och personliga tränare

  1. Ställ dig upp och stå och sträck båda armarna med händerna hopknäppta upp mot taket med bra hållning.
  2. Böj överkroppen turvist och vänter, turvist åt höger så att bålens sida töjs. Upprepa några gånger per sida.
  3. För ner armarna framför dig, händerna ännu ihopknäppta, och rotera händerna från vänster till höger i så stor rörelse som möjligt så rörligheten i ryggraden tränas.
  4. Knäpp ihop händerna bakom ryggen och sträck på dig medan du försiktigt drar axlarna bakåt.
  5. Håll kvar händerna bakom ryggen och luta överkroppen framåt. Lyft upp händerna så att de faller framåt, upp mot taket, när du lutar dig fram.
  6. Låt händerna falla ner mot golvet och stå kvar i samma position, framåtlutad. Sänk turvist ner höger och vänster hand mot golvet genom att “gunga överkroppen från sida till sida”.
  7. Sätt dig ner igen på stolen med bra hållning och rulla axlarna några gånger bakåt.
  8. Böj huvudet åt sidan så att örat närmar sig axeln, töjningen känns i nacken. Gå upp igen och upprepa åt andra sidan. Håll bara en kort stund och upprepa några gånger per sida.
  9. Tänk på att hålla en bra hållning och dra axlarna bakåt och lätt nedåt. Gör nacken lång och dra in hakan. Håll armbågarna nära intill kroppen när du lyfter upp den på skrivbordet.
  10. Fortsätt jobba!

Det är ju faktiskt bevisar att små pauser nu som då under arbetsdagen inte drar ner på arbetstakten, utan hjälper dig att tänka klarare och få mera gjort – inte mindre. Detta enminutsprogram ska helst göras en gång i halvtimmen under hela arbetsdagen, oberoende av om du är personlig tränare eller datanörd, för att både tänka klarare och för att må bra i kroppen.

Gästinlägget skrevs av Lina Björkskog, en finlandssvensk fysioterapeut som jobbar som personlig tränare. Om du vill läsa mera av Lina hittar du hennes träningsblogg här.

Inte ropa hej!

Ikväll är det dags för match igen, Leksands IFVästerås IK. Sist lagen möttes (i lördags, där Leksand vann i Västerås med 1-3), och den matchen avslutade första hälften av kvalserien. Nu vänder vi och alla lagen ska mötas igen. Ifall någon har missat det kanske jag ska nämna att jag håller på Leksand 😉

Om vi tittar på kvalserietabellen är det ganska lätt att se att Örebro och Leksand har riktigt bra grepp i toppen. Örebro med tretton poäng och Leksand med tolv. Trea ligger Rögle med bara sex poäng. Det ser onekligen bra ut, vi har bara tappat tre poäng, mot just Örebro, på bortaplan.

Man brukar ju säga att det är viktigt att vinna hemmamatcherna, och några av bortamatcherna. Det brukar räcka. Nu har vi vunnit våra två hemmamatcher, och två av tre bortamatcher hittills. Onekligen en bra start, men vi ska inte glömma att det finns 15 poäng kvar att spela om, vilket betyder att varenda lag i den här serien fortfarande har en teoretisk möjlighet att gå upp.

Vi som har varit med förr vet hur det kan gå. Nu har det väl förvisso aldrig sett såhär bra ut efter halva serien, men det är långt ifrån klart, det är inte läge att ropa hej ännu. Vi fortsätter ta match för match, vi börjar ikväll med att hacka västeråsgurka igen. Det är tre hemmamatcher, Västerås och Rögle som vi vann borta mot. Vi ska vinna hemmamatcherna också, dessutom hemmamatchen mot Örebro. Gör vi det, innebär det att vi tar 9 av de 15 poängen det är kvar att spela mot, då är det bara Timrå som kan få samma poäng som vi. Jämfört med Timrå har vi +12 i målskillnad, vilket vi inte bör (teoretiskt är det såklart möjligt) tappa med tre vinster.

Där är läget, vinner vi hemmamatcherna går vi upp 🙂 Men innan vi har vunnit hemmamatcherna (och helst bortamatcherna) tänker jag inte ropa hej.

Zlatan och SD

Vilken fantastisk match han gjorde igår, Zlatan, när Sverige vann mot England med 4-2 i premiärmatchen på nya Friends Arena. Han gjorde alla Sveriges fyra mål, naturligtvis inte på egen hand (eller fot) men hade sista foten på bollen alla fyra gångerna. Det sista målet har nämnts som århundradets snyggaste. Du kan se det själv här.

Eftersom detta följde på en dag som dominerats av en skandal kring sverigedemokraterna, påtalades det på bland annat Twitter att Zlatan ju är invandrare (född i Sverige av föräldrar från Bosnien och Kroatien) och om sverigedemokraterna fått som dom ville hade vi förlorat. Många kallade sig för “blatte-lovers”, för att hylla Zlatan.

Lämpligheten att använda ord som “blatte” och “babbe” ifrågasattes också. Att använda ord som annars är reserverade för sverigedemokrater och annat rasistiskt pack skulle eventuellt kunna öka känslan av “vi” och “dom”, att det skulle vara skillnad på invandrare och oss som har bott här flera generationer.

Jag förstår tanken, men håller absolut inte med! Zlatan är ju svensk, han representerar Sverige i vårt fotbollslandslag. Att kalla en svensk galjonsfigur för “blatte” ser jag som ett uttryck för att det är löjligt att göra skillnad på svensk och svensk. Alltså Zlatan är så svensk att till och med Björn Söder är stolt över honom.

https://twitter.com/bjornsoder/status/268825964807606272

Jag tycker den här nya nolltoleransen hos sverigedemokraterna är helt fantastisk. Nu verkar ju nolltoleransen inte handla om varken rasistiska åsikter, eller rasistiska handlingar, utan om rasistiska uttryck som dyker upp i media. Alla rasister som uppmärksammas i partiet (främst i toppen) gör ju att alla som inte är rasister kommer fatta vad sverigedemokraterna egentligen är för typ av människor. Förhoppningsvis innebär de också att de inte röstar på SD. Min förhoppning är också att de som faktiskt är rasister blir upprörda över att andra likasinnade utesluts ur partiet, och istället väljer att gå tillbaka till att antingen inte rösta alls, eller rösta på Folkpartiet.

13 rätt är respekt

Vill bara påpeka att 13 rätt är respekt, även om det kanske var en ganska enkel omgång. Det var första gången jag spelade på europatipset, och har bara spelat på stryktipset en gång innan, och därför jätteroligt att få alla rätt.

Här är bildbevis också.

13 rätt är respekt

JVM 2012

Nu är JVM 2012 igång, och Sverige vann första matchen, mot Lettland, ganska enkelt till slut. Jag tror på årets småkronor och hoppas att de tar sig långt, hemskt gärna ett guld förstås.

Medaljchanserna verkar vara ganska goda, men guld tvivlar jag starkt på att det blir. Kanada fullständigt krossade ju Finland med 8-1, och Finland har inget dåligt lag. Att Sverige vann över Kanada i en träningsmatch nyligen betyder faktiskt ingenting!

Om vi ska ta oss till final gäller två saker, för det första måste samtliga spelare göra sitt alla bästa i varje situation och dessutom vara på topp. För det andra måste lagledarna våga bänka en duktig spelare om han har en dålig dag. Kommer du ihåg förra året, när Patrik Nemeth hade en dålig dag men trots detta fick alldeles för mycket istid? Det kostade oss en topplacering då, gör inte samma miss igen!

Hur tror Du att det går för småkronorna i årets JVM?

Leksing tills jag dör

Jag är Leksing tills jag dör! För mig är det helt självklart, man byter inte favoritlag. Det spelar ingen roll att vi har spelat tio år i Allsvenskan, för oss Leksingar gäller Passion oavsett division. Leksand är laget i mitt hjärta och jag följer er i vått och torrt, men jag blir så jävla förbannad

Ikväll förlorade vi mot Tingsryd. Tingsryd! Sug på den ett tag… Tingsryd? Tingsryd som ligger fyra bakifrån i tabellen, när en vinst hade kunnat ge oss en tredjeplats i tabellen, en tredjeplats som betyder kvalseriespel. Hur fan går det till?

Nä men ibland förlorar man, that’s the name of the game“. Ja absolut, det köper jag. Ibland förlorar man, men på kort tid har vi nu förlorat mot Tingsryd (fyra bakifrån), Sundsvall (näst sist) och Borås (sist). Ska man tolka det hör vi hemma i division 1, tillsammans med Hedemora SK. Jag vägrar köpa det!

Vad är det som gör att Leksands IF, laget i mitt hjärta, kan vinna mot topplagen, men förlorar mot bottenskrapet? Jag är helt övertygad om att det handlar om attitydproblem! Ett klassiskt exempel på underskattning… Det verkar precis som att Leksandsspelarna tror att dom är tillräckligt bra för att vinna utan att anstränga sig.

Well I’ve got news for you! Hockeyallsvenskan är en av världens tuffaste serier, där lagen har allt att vinna. Alla lagen är riktigt, riktigt bra och kommer att kämpa varje match för att plocka viktiga poäng. Alla lag, utom Leksand?

Leksand sparkar spelare, och nyligen även tränarna, men vad kommer istället? Vi sätter dit tredjetränaren och sportchefen! Nej jag vill se lite satsning på tränarfronten också, nedan är en video med en tränare som jag skulle uppskatta, och som jag tror skulle kunna göra skillnad i laget. Videon är över 2 minuter lång, men har bara 40 sekunder innehåll.

Vad tycker du, vad ska Leksand göra för att ta sig till toppen, i Elitserien där de hör hemma?

http://www.puckworlds.com/2011/4/5/2092403/the-kvalserien-one-of-hockeys-best-ideas

Cheer for Children – efteråt

Idag var det Cheer for Children i Eriksdalshallen i Stockholm, och som utlovat var Cheerleaders of Sweden på plats tillsammans med runt fyrahundra cheerleaders som ville visa upp sig till förmån för World Childhood Foundation.

Det var två shower, en tidig eftermiddag och en sen eftermiddag. Totalt såldes ungefär femhundra biljetter, vilket jag tycker är alldeles för lite. Man kan ju tycka att när det är för välgörenhet och allt, att både mamma och pappa skulle kunna tänka sig att titta på sin dotter (idag var det bara tjejer med) och kanske lura med mormor också. Om alla hade fått med sig både mamma och pappa, och ungefär hälften fick med åtminstone en äldre, så skulle det kunna vara tusen betalande.

Tråkigt tycker jag, men vi på Cheerleaders of Sweden tycker i alla fall att det är viktigt att alla barn ska få ett drägligt liv. Vi kan inte själva rädda alla barn, men när vi har chansen att hjälpa till så gör vi så klart det. Vi är med och sponsrar arrangemanget genom att göra följande:

  • All eventuell vinst går till arrangören
  • 1 krona per såld bild från arrangemanget går till arrangören, oavsett om vi går med vinst eller inte
  • Hela omsättningen på en specifik bild (en bild där alla deltagare är med) går till arrangören.

Jag hoppas verkligen att vi säljer riktigt bra av bilderna från det här evenemanget så vi kan ge mycket pengar till Childhood. Tyvärr tvivlar jag på att vi kommer att gå med vinst, vi brukar liksom inte göra det. Därför har vi de andra två punkterna, så Childhood garanterat (nästan i alla fall) ska få en slant.

När alla bilder är uppladdade ska jag berätta vilken bild det är du kan köpa för att alla pengarna ska gå till Childhood.

Cheer for Children

Jag bloggar för lite nu för tiden, men när jag väl gör det så är det alltid läsvärt (eller?). Nu ska jag berätta lite om Cheer for Children. Det är en cheerleading-gala för barns rättigheter. Det arrangeras i Stockholm (Eriksdalshallen) den 17 april, och alla intäkter kommer att gå till Childhood Foundation.

Varför skriver jag om detta, kanske du tänker? Det är för att jag, tillsammans med fotoLillan (min sambo) driver Cheerleaders of Sweden. Vi vill naturligtvis också ställa upp för barnen och därför kommer vi att vara där och fotografera. Bilderna säljer vi sedan via vår sajt, och vinsten går till Cheer for Children.

Är du i närheten tycker jag absolut att du ska ta dig dit, några av Sveriges bästa cheerleaders kommer att vara där också, och det blir antagligen riktigt bra! Biljetterna köper du hos ticnet.

Slaget om Siljan

Igår var det Slaget om Siljan, som alla Leksands- och Mora fans så väl vet, även om vi Leksandsfans gärna vill glömma gårdagen. Som du kanske förstår gick det inte så bra för mitt Leksand, Mora vann med 4-1. Jag var där tillsammans med Opera-Ronja, och på hennes blogg kan du läsa om hennes upplevelse. Hon ser på saken lite annorlunda än vad jag gör.

Vi kan väl börja med det positiva, 17319 personer var där och såg matchen, en siffra som överträffade både det tidigare publikrekordet, och invånarantalet i Leksands kommun. Det var skön stämning på läktarna inför matchen, och de hängivna leksandssupportrarna Stiko Per Larsson och Sabaton drog av ett par hyllningslåtar till Superstars. Mora-läktaren blev inte så stor som den skulle ha varit, eftersom intresset från “drakarna” var så lågt. Dessutom hade vädergudarna bestämt sig för att det skulle vara milt väder under matchen. Det regnade under vår bilresa upp till Leksand, men slutade strax innan vi klev upp på läktaren. Så långt var allt fantastiskt.

I första perioden spelade Leksand bra, och befann sig mestadels i anfallszon. Mora hade lite svårt att få tag på pucken, även när de fick det lyckades de inte göra något konstruktivt av det. Tyvärr verkade domaren ha bestämt sig för att inte påverkas av hemmapubliken, och dessutom tydligt visa att han minsann inte var någon så kallad hemmadomare. Han dömde solklart till Moras fördel i flera fall, och publiken blev naturligtvis irriterad. Jag hörde någon på läktaren vråla:

Man kan ju för fan tro att det är Lärking som dömer.

Leksand visade dock gott mod och fortsatte kämpa trots att de var motarbetade av domarteamet. Första perioden slutade 0-0.

Den andra perioden började också bra, och leksand pressar på och ungefär halvvägs in i perioden får Leksand ett PowerPlay som resulterar i ett ledningsmål. Slaget om Siljan var en fest, och publiken jublade, östra läktaren i synnerhet. Men jublet hade inte ens lagt sig förrän Mora petade in 1-1, och kort därefter även 1-2. Tre mål på mindre än 90 sekunder. Vad som händer sen tycker jag att Andreas Karlsson beskriver bra på Leksands IFs hemsida:

Efter detta så var hela matchen Moras, de vann mer närkamper, de var mer individuellt skickliga samtidigt som Leksandsspelarna fortsatte att göra misstag.

Stor eloge dock till Jens Bergenström som kämpade stenhårt matchen igenom.

Om jag var spelare i Leksand så skulle jag skämmas nåt så djävulskt. Man har arrangerat Slaget om Siljan, där det en gång för alla ska avgöras vilket som är Dalarnas enda hockeylag. Man har sålt biljetter till över 17000 åskådare, TV är där, förväntningarna är skyhöga. Morafansen uteblir (kan dom ha varit 2-3000 stycken) och efterfesten är redan bokad.

När slutsignalen ljudit och matchen är klar är det efterfest i Tegera Arena. Stiko Per Larsson, Sator, Partypolarna, Pumpbolaget, Bandit Rock Club, karaoke-tävling, Schlagerbar, Discjockeys och drag i precis hela arenan.

Och vad händer? Ingenting… Dom spelar halva matchen och sen ingenting… Hur kan man sova gott när man vet att man har gjort 15000 fans på plats besvikna, och säkert många fler som tittade på TV. Man har sumpat chansen att gå direkt till kvalserien, man har bjudit in Västerås att ta tre poäng med sig in i Play-Off, man har förstört stämningen på Efterfesten och man har inte gjort sitt jobb.

Alla kan förstås ha en dålig dag ibland, men är det rimligt att tro att man kan ta sig till Elitserien när 22 killar har en dålig dag samtidigt? Jens Bergenström och Patrick Galbraith får godkänt. Filip Forsberg klarar sig också, inte för att han egentligen var så bra som han borde, men killen är sexton år och man kan förstå att han har svårt att hantera pressen.

Jag hoppas att vi får se Slaget om Siljan fler gånger, och då menar jag inte “vanliga” derbymatcher, utan stora arrangemang som det igår. För hur som helst, om jag bortser från att jag är grymt besviken på mitt lag, så blir det en folkfest utan dess like. Jag tror dessutom att det kan vara en bra idé att arrangera det i Mora, eftersom drakarna verkar ha så svårt att ta sig någonstans. Det är väl ingen i Mora som har körkort kan jag tänka 😉

Även om jag vet att det mestadels är webb-folk som följer min blogg, så kanske det kan ramla in någon sportintresserad besökare som råkade se matchen, på plats eller på TV, så därför frågar jag, hur upplevde du tillställningen?