Postad av i personligt | 8 kommentarer

Är barn en rättighet?

Är barn en rättighet?

Nu kommer jag att stämplas som både gammalmodig, trångsynt och homofobisk, men det är sånt man får ta när man har valt att driva en blogg som Ordbajsarn.

Jag läser att det kan bli tillåtet för ensamstående kvinnor att insemineras i Sverige. Mina källor är Sveriges Radio, DN, SvD, Dagens Medicin, GP och Expressen, efter en snabb sökning på nätet.

Jag gillar inte det här, jag tycker inte att det är en mänsklig rättighet att få barn. Det föds alldeles för många barn som inte tas om hand ordentligt, ska vi nu bara för att vi kan sätta ännu fler till världen?

Varför inte adoptera ett barn som inte har några föräldrar istället? Det tycker jag borde vara förstahandsalternativet både för ensamstående (både män och kvinnor, insemination funkar ju bara för kvinnor), för homosexuella, och för heterosexuella par som inte kan få egna barn.

Världen är överbefolkad, och vi har gott om barn som inte har föräldrar, och att adoptera är en lösning på båda problemen.

För er kvinnor som är singel och hemskt gärna vill bära på ett barn, gör som kvinnor har gjort sedan tidernas begynnelse, gå på krogen! Jag lovar att det finns nån där som ställer upp. Jag tycker inte att det är en bra idé heller, men jag antar att vi inte kan göra något åt det.

Vad tycker du om insemination för ensamstående kvinnor?

Jag som kallar mig för Ordbajsarn heter egentligen Stefan Bergfeldt. Jag föddes på Falu lasarett i augusti 1978, och är uppväxt i Hedemora. Webbutvecklare, sökmotoroptimerare, entreprenör och gitarrist är andra saker man kan kalla mig, om inte Ordbajsarn passar. Jag driver konsultfirman CRS Webbproduktion, och har specialiserat mig på att ta fram kostnadseffektiva webblösningar till små- och medelstora företag.
Stefan Bergfeldt
Se alla inlägg av Ordbajsarn
Stefan's hemsida
Sprid detta ordbajs vidare
Skapad av disruptive.nu
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
  • Bo Grahn

    Problemet är…

    …att många mammor inseminerats med okänd donator så att barnet senare i
    livet inte kan ta reda på sitt hela ursprung.

    • Stefan

      Jag håller inte med dig om att det är problemet. Som jag skrivit i mitt inlägg ser jag massor av andra problem.

  • http://www.berthilson.se/blogg/ Viktor

    Handlar inlägget om det är okej med provrörsbefruktning eller handlar det om alla ska ha rätt att skaffa barn?

    • http://www.ordbajsarn.se/ Stefan

      Lite av varje, det kanske blev lite rörigt. Jag tycker inte att barn ska vara en rättighet.
      Ett barn är ett liv som skapas av en man och en kvinna!

      Det är inte på något vis så att jag inte tror att homosexuella är sämre på att uppfostra barn, inte heller är jag så naiv att jag tror att barn till ensamstående föräldrar har sämre förutsättningar än barn från kärnfamiljer.

      Jag tycker bara att ”konstgjorda” barn är en dålig idé när världen är överbefolkad och vi har så många barn som inte har någon förälder alls.

  • Maria

    Jag tror inte att du inser hur det egentligen ser ut. Det finns massor av barn i världen ja. Men det är långt färre som är tillgängliga för adoption. Det finns en anledning till att köerna för adoption är väldigt långa. Dessutom är det väldigt dyrt. För vissa är det inte ens ett alternativ. Jag skulle inte bli godkänd. Jag har kronisk värk och ingen hög inkomst. För oss är lösningen ivf. Det du sårande nog kallar för ”konstgjort barn”.

    • http://www.ordbajsarn.se/ Stefan

      Hej Maria!
      Tack för att du kommenterat mitt inlägg, jag uppskattar verkligen dina åsikter, även om jag inte alls håller med dig.

      Jag förstår att det är många barn som inte är tillgängliga för adoption, men det tror jag vi skulle kunna lösa. Att det är dyrt… Ja men är insemination billigare då?

      Jag förstår inte hur det skulle vara skillnad på att bli godkänd för adoption eller inseminering? Blir du inte godkänd för att adoptera, varför skulle du då bli godkänd för inseminering? Rimligtvis borde väl samma regler gälla?

      Med ”konstgjort barn” vill jag inte på något vis mena att dessa barn skulle vara mindre värda.

      • http://vimsig.com/ Maria

        För att påverka antalet barn som finns tillgängliga skulle du behöva påverka andra länders val hur de hanterar sina medborgare. En sak jag tror kan vara rätt svår. Vi kan inte styra över hur många barn andra länder ger upp för adoption. Vi kan inte heller styra över deras fördomar om hur homosexuella eller ensamstående är som föräldrar. Bara för att de godkänns här betyder inte att andra länder låter dem adoptera.

        Inhemska adoptioner är mkt ovanliga och är i största del anhörigadoptioner. Här finns ännu färre barn tillgängliga. Barn bor i familjehem hela uppväxter utan att adopteras för här är alltid målet att återförena barnet med de biologiska föräldrarna. Få kvinnor föder barn här som de lämnar till adoption. och varför skulle de gå igenom en graviditet som riskerar att handikappa dem, förstöra deras yrkesliv eller i värsta fall döda dem när de kan göra abort fullt lagligt?Adoption kostar sexsiffriga belopp. Insemination kostar några tusen. IVF kostar mellan 20-30 000:- beroende på vilken klinik man går till. Plus läkarbesök och mediciner som maxar högkostnadsskyddet på 2200:-. Det skiljer ganska mycket med andra ord. Adoption innebär också en resa till det land man adopterar från inklusive en vistelse där som är tänkt för att man ska lära sig landets kultur osv. Jag vet ett par som spenderade ungefär ett halvår i Nigeria innan de fick ta hem sitt barn. Det kostar naturligtvis också utöver att det innebär vissa problem vad det gäller boendet och jobben här hemma.Utredningarna skiljer sig enormt. Adoption innebär läkarintyg, hemutredningar, intyg från andra myndigheter samt personliga brev från vänner och anhöriga. Man betalar avgifter som inte är obetydliga redan innan man vet om man är godkänd.

        Utredning inför IVF eller insemination är medicinsk. Man utreder fertiliteten och de medicinska hindren. Föräldraförmågan får man chansen att bevisa sen, precis som alla andra föräldrar i Sverige. Jag har kronisk värk och tror inte att jag skulle klara granskningen för en adoption. Däremot har jag alltid klarat att ta hand om min dotter som nu är en mkt trevlig tonåring.

        Jag och min man går genom IVF-behandlingar just nu. I Dalarna får man tre försök betalda av landstinget. Hur många man får beror på vilket landsting man tillhör, Stockholmarna få exempelvis bara ett. Det finns andra villkor också. Det finns en maxålder och man får inte ha gemensamma barn sedan tidigare. Eftersom jag har en dotter sedan tidigare men min man är barnlös betar vi nu av vårt sista av de landstingsfinansierade försöken. Vi betalar mediciner och läkarbesök. Om det här försöket misslyckas får vi ta ställning till om vi vill betala för ytterligare försök. Har man lyckats med en IVF får man betala om man vill ha syskon.

        Debatten nu handlar till största del om hurvida ensamstående kvinnor ska ha rätt till insemination här. Något de i dagsläget åker till exempelvis Danmark och gör nu istället. Som sekundärt barnlös förstår jag hur hett man kan längta efter barn. Det är en djup sorg och livskris när det inte funkar som jag inte önskar på min värsta fiende.

        Ursäkta för toklång kommentar, men det är som du förstår så brinner jag för ämnet.

  • A_siekas

    Har läst. Håller inte med. Tror och vet att det finns massor av ensamstående föräldrar som kan klara av uppgiften att ta hand om och fostra ett barn på egen hand. Att man adopterar brukar ju vara för att man inte på egen hand kan få egna barn av någon anledning (men inte alltid, ibland vill man helt enkelt adoptera ändå, säkerligen på G av de skälen du beskriver) . Men ibland vill man bära på ett eget litet barn, se sina arvslag hos någon, uppleva graviditeten och allt vad det innebär- varför ska vi ta ifrån dem som kan det ? Ja, det blir orättvist mot ensamstående pappor som vill bli förälder- men där bör det ju då finnas ett annat alternativ. Det är ju samhället som har skapat normen om att man ska vara 2 om 1 barn. Men jag tycker inte att det är nödvändigt att vara 2 för att 1 barn ska ha det bra helt enkelt. Anna